Mata mig inte

Malte har ett nytt uttryck som han använder när det är matdags. Han böjer sig bakåt som en banan, grinar illa och gnäller. Det betyder att han vill äta själv och inte bli matad. Han är ju stora killen nu. Förr gick det bra att avleda genom att ge honom nåt att hålla i, tex ett matskedsmått. Det har han genomskådat. Nu är det små matbitar i plockform som gäller. Majskrokar, små brödbitar, pasta eller jordgubbar går bra. Då ser han plötsligt ytterst nöjd ut och det ser ut som om han tänker "Ha! Där ser ni, jag kan äta själv och jag blir mätt". Vi låter honom tro att det är så det är och avslöjar inte att vi lyckas stoppa in en halv burk mat och en halv burk frukt i Maltes mun medan han ovetande pysslar med sina små matbitar.

"Vill-inte-bli-matad-minen"

"Kan-faktiskt-själv-minen"

Just det, idag efter förmiddagsvilan såg jag att tand nummer 3 kikat fram. En av de övre framtänderna. Inte skönt alls tycker Malte.